Kulturen i vården och vården som kultur


Töres Theorell

Kan musik hjälpa en människa att tolka sina innersta känslor? I så fall blir följden en ökad förståelse för andra människors känslor, vilket i sin tur leder till en större social kompetens. Det tror Töres Theorell, professor vid Karolinska Institutet.

Mot denna bakgrund går han i bräschen för en studie som kartlägger på vilka sätt musiken påverkar den sociala gemenskapen i skolan. Töres Theorell, som dessutom är chef för Institutet för Psykosocial Miljömedicin, har gått samman med andra forskare och Kungliga Musikhögskolan för att under ett års tid på nära håll studera ett antal skolklasser.

Forskningsprogrammet Kulturen i vården och vården som kultur har bidragit till att studien blivit ekonomisk genomförbar. Studien kan naturligtvis även appliceras på olika företag inom svenskt näringsliv - om Svenskt Näringsliv vill stödja ett forskningsprojekt, som berör personalens trivsel, mobbning på arbetsplatsen etc. Men nu gäller det skolklasser.

- En klass följer en normal studieplan, en annan får utökad musikundervisning och en tredje blir tilldelad fler timmar datorkunskap.

Musik som gruppidentitet

Musikundervisningens status i svenska skolor är inte speciellt hög. Musiken brukar kallas "lyx" som man tar till om det råkar finnas ekonomiska medel över. Men det synsättet förkastas av Töres Theorell.

- I studien ser vi till musikens roll i mänsklighetens historia, där musicerandet handlar om att skapa en gruppidentitet och där följden - om musiken utövas på rätt sätt - ofta blir att en grupp fungerar väl tillsammans. I dessa nedskärningstider håller tyvärr den värdefulla insikten
på att försvinna.

- Musiken skulle ha en självklar plats både inom skolan och i vården av sjuka. Att den dessutom kan bidra till en bättre folkhälsa på sikt, borde vara skäl nog för att den och andra konstnärliga ämnen skulle ges ekonomisk prioritet.

Töres Theorell har initierat den påbörjade skolstudien, men det är barnpsykiatrikern Frank Lindblad som leder projektets arbete. Den underliggande tanken till studien är att musik, bild, drama och dans hjälper barn att förstå sina egna känslor, vilket i sin tur gör dem bättre rustade för att även klara av stress. Och tankeställaren är given: När ska läkemedelsindustrin sponsra orkestrar i sjukvården? När ska läkare skriva ut CD-skivor eller band med lugnande musik i stället för piller mot stress?

Harmonisk nattsömn

- Under året mäter vi de 60 elevernas dygnskurva av stresshormoner. Cortisolnivån talar om graden av stress som barnet är utsatt för. Tidigare forskning har nämligen visat att barn, som utövar mycket musik får en mer harmonisk nattsömn. Dessutom har vi sammanställt frågeformulär och intervjuguider både till föräldrar och barn. Föräldrarna får vid olika tillfällen bedöma om barnet är bra eller mindre bra på att uttrycka olika känslor. Sedan kan de se hur barnet utvecklas under året och forskarna kan se hur de olika grupperna skiljer sig åt. Då och då går musikpedagogen Peter Hoffman in och djupintervjuar nyckelpersoner och även lärarna gör vissa uppskattningar.

Töres Theorell vill se projektet som en förstudie, med tanke på att relativt få elever deltar i den. Eventuellt kommer de senare att göra om en liknande studie för att få ett mer tillförlitligt resultat.

När orden inte räcker till

I Sverige investeras det väldigt lite pengar för att ta reda på hur konstupplevelser påverkar människan. Men för ett par år sedan fick den statliga Folkhälsokommittén ett ryck och presenterade sina slutsatser. Töres Theorell inbjöds som expert och stod tillsammans med andra för ett avsnitt som behandlade kullturens samband med hälsa. Han har även varit redaktör och medförfattare till boken "När orden inte räcker till " om bilders påverkan i rehabiliteringssyfte, som har varit till stor användning inom psykvården av till exempel krigsskadade människor.

- Om resultatet av forskningen kan uppmuntra lärare till pedagogiska idéer, som underlättar för att en klass fungerar bättre tillsammans, då har vi nått ett bra mål. Men det går aldrig att förutspå ett färdigt resultat när man forskar. Ibland blir det inte alls som man tänkt sig, men vi hoppas på en framtida bok, som kan svara på frågor rörande vilken slags pedagogik vi ska
tillämpa i skolan.

- Om mer musik på schemat ger de resultat vi tror, nämligen att eleverna blir mer harmoniska som individer och som fungerande grupp, då kan forskningen uppmuntra lärare till att använda musiken som ett hjälpmedel inom de redan existerande ämnena.

Lever längre!?

Läraren behöver inte för den skull vara musiker själv. Inte heller fler musiktimmar på schemat. Istället kan läraren integrera musiken, använda sig av rytmer, spela klassisk musik vid räkning, för att uppnå harmoni när stimmigheten är som värst.

Och inte nog med det. Olika befolkningsstudier har dessutom visat att dödligheten i åldrarna upp till 70 år är betydligt lägre bland dem som har hög konsumtion av kultur. Något för politikerna att tänka på innan de skär ner ytterligare inom den svenska kultursektorn.

Gabriella M Tolsén
Redaktör och research Kreaprenör®